När vi i morse vaknade på vårt lantställe i västra Sörmland, kunde jag inte låta bli att tänka tillbaka på förra söndagen, då vi vaknade betydligt tidigare; i London. När vi planerade resan funderade vi på att äta på
St John, men det föll på att vårt schema blev fullspäckat, och dessutom på det faktum att denna restaurang i likhet med många andra inte är öppna på söndagar. När vi upptäckte att St John även numera har ett hotell, och där en frukostrestaurang, då kände vi oss av förklarliga skäl manade att boka bord.
Vi ökade på aptiten genom att promenera från vårt hotell; en rask promenad på knappt 20 minuter i solsken, genom nästan folktomma gator. Det byggde upp till en fantastiskt fin frukostupplevelse.Vi valde St Johns egen rimmade skinka, perfekt bräckt, serverad med efter alla konstens regler stekta ägg, stekt surdegsbröd, samt en hemlagad ketchup med sympatiskt sting av vinäger och en distinkt tomatsmak. Lägg därtill en stor kanna presskaffe och färskpressad apelsinjuice, så har ni en bild av hur vi startade vår söndag för en vecka sedan.
Senare på dagen besökte vi Tate Modern, Promenerade sedan i solskenet längsmed Themsen, och åkte till
Hix Oyster & Shop House för att inta tre sorters ostron.
Efter lite kompletterande eftermiddagsshopping, åt vi på kvällen fantastiska tapas på
The Providores, på behagliga tio minuters promenad från vårt hotell. Vi besökte denna restaurang redan förra Londonresan, på rekommendation av en bloggläsare som bor i området. Då åt vi en trerätters söndagsmiddag en trappa upp, men denna gång stannade vi på gatuplanet i Providores Tapa Room. Där serveras
inte, som man kan tro, tapas. Så här ligger det i stället till:
Att säga att vi fick
nya smakupplevelser, det känns närmast som att pressa ut den sista droppen ur en alltför väl använd klyscha. Måltiden väckte helt enkelt smaklökar som måtte ha legat i dvala ett tag. Det var en minst sagt minnesvärd upplevelse, och jag blev riktigt sugen på att köpa någon
kokbok av
Peter Gordon (mannen bakom restaurangen i fråga).
det enda problemet var bara att det var så svårt att välja bland alla rätterna på menyn. Jag vet inte när jag kommer tillbaka, men
att jag kommer tillbaka, det är jag ganska så övertygad om.
När vi i morse vaknade på vårt lantställe i västra Sörmland, kunde jag inte låta bli att tänka tillbaka på förra söndagen, då vi vaknade betydligt tidigare; i London. När vi planerade resan funderade vi på att äta på St John, men det föll på att vårt schema blev fullspäckat, och dessutom på det faktum att denna restaurang i likhet med många andra inte är öppna på söndagar. När vi upptäckte att St John även numera har ett hotell, och där en frukostrestaurang, då kände vi oss av förklarliga skäl manade att boka bord. Vi ökade på aptiten genom att promenera från vårt hotell; en rask promenad på knappt 20 minuter i solsken, genom nästan folktomma gator. Det byggde upp till en fantastiskt fin frukostupplevelse.Vi valde St Johns egen rimmade skinka, perfekt bräckt, serverad med efter alla konstens regler stekta ägg, stekt surdegsbröd, samt en hemlagad ketchup med sympatiskt sting av vinäger och en distinkt tomatsmak. Lägg därtill en stor kanna presskaffe och färskpressad apelsinjuice, så har ni en bild av hur vi startade vår söndag för en vecka sedan. Senare på dagen besökte vi Tate Modern, Promenerade sedan i solskenet längsmed Themsen, och åkte till Hix Oyster & Shop House för att inta tre sorters ostron.
Efter lite kompletterande eftermiddagsshopping, åt vi på kvällen fantastiska tapas på The Providores, på behagliga tio minuters promenad från vårt hotell. Vi besökte denna restaurang redan förra Londonresan, på rekommendation av en bloggläsare som bor i området. Då åt vi en trerätters söndagsmiddag en trappa upp, men denna gång stannade vi på gatuplanet i Providores Tapa Room. Där serveras inte, som man kan tro, tapas. Så här ligger det i stället till:
Att säga att vi fick nya smakupplevelser, det känns närmast som att pressa ut den sista droppen ur en alltför väl använd klyscha. Måltiden väckte helt enkelt smaklökar som måtte ha legat i dvala ett tag. Det var en minst sagt minnesvärd upplevelse, och jag blev riktigt sugen på att köpa någon kokbok av Peter Gordon (mannen bakom restaurangen i fråga). det enda problemet var bara att det var så svårt att välja bland alla rätterna på menyn. Jag vet inte när jag kommer tillbaka, men att jag kommer tillbaka, det är jag ganska så övertygad om.
Jag vill också testa Providores, men de har alltid varit fullsatta när vi kommit förbi, och det är plockmaten jag helst vill testa. Frukost på St John bara måste jag testa, kan inte vara något annat än underbart! :)
SvaraRaderaLåter som om ni haft en helt underbar Londonresa. Jag blir avundsjuk trots att jag egentligen är mer än nöjd med att stanna hemma i Sverige den här hösten.
SvaraRaderaHälsningar från fröken Dill
Hanna: Vi kanske hade tur? Det var ett mycket bra besök, rekommenderar er att passa på så snart ni har vägarna förbi och det finns plats.
SvaraRaderaFröken Dill: Vi hade verkligen en underbar helg. Men Stockholm om hösten kan vara ganska trevligt, det också!